Varje adopterad har sin egna unika upplevelse och erfarenhet av adoption. Det finns även delar kring adoption som adopterade ofta delar med varandra, det kan sammanfattas i de sju kärnfrågorna kring adoption. Dessa kärnfrågor kan användas som teman för samtal, både för den adopterade och dess föräldrar.

Förlust: Varje adoption inleds med en förlust. För de flesta adopterade innebär det oftast flera förluster som man bär med sig genom livet, många gånger utan att inse det. Exempel på dessa förluster kan vara kultur, nationalitet, traditioner, etnisk tillhörighet, familj och släkt.
Avvisad: Många adopterade kämpar med känslan av att ha blivit avvisade, vilket kan väcka många frågor och tankar om vad de själva kan ha haft för roll i att de blivit bortlämnade. Varför behöll hon mig inte? Varför dög jag inte? Ville ingen ha mig?
Skuld och skam: Det kan finnas skuldkänslor av att det lilla barnet skulle ha gjort något fel som har lett till adoptionen. Särskilt om barnet har varit äldre vid adoptionstillfället. De kan till och med känna att de har ansvar för att det kan ha förekommit övergrepp och våld i tidig barndom. Den adopterade kan också känna skam för att hen beter sig eller ser ut på ett visst sätt och inte tycka att hen passar in i adoptivfamiljen, i släkten, bland kompisar, på skolan osv.
Sorg: Sorg är en naturlig reaktion som omfattar alla de känslor, tankar, fysiska reaktioner och förändrade beteenden som du kan uppleva vid en förlust eller förändring. Du kan känna sorg över något som inträffat nyligen eller över händelser som ligger längre tillbaka i tiden. All sorg är unik och varierar ofta från person till person.
Identitet: Att hitta sin identitet är en del av varje människas utveckling. För den adopterade kommer det dock till ytterligare bitar i att hitta sin identitet i och med att de kan se annorlunda ut jämfört med övriga familjemedlemmar, släktingar och vänner. De jämför sig med omgivningen och det väcks ofta tankar om de liknar sina biologiska föräldrar på något sätt.
Relationer och intimitet: Nya relationer kan ta tid att bygga upp för adopterade, särskilt långvariga relationer. Det beror dels på att de har erfarenheter av att ha blivit lämnade tidigt i livet och dels för att det kan kännas sårbart att öppna upp och dela med sig av sig själv och sitt liv för en ny person. Tankar kan väckas om att ”den här personen kommer ändå snart lämna mig och att det då inte är värt att lägga energi på att lära känna hen”. Adopterade kan avsiktligt undvika nya relationer eller välja att inte gå för djupt in i en relationer för att undvika nya förluster.
Behärskning och kontroll: På grund av att någon annan har haft kontrollen över deras liv när de blev adopterade kan det utvecklas till ett behov av att kunna kontrollera allting i livet när de växer upp. De kan se sig själv som offer för någon annans beslut.
